Insights

Europeiska kommissionens handlingsplan för cybersäkerhet och artificiell intelligens, som offentliggjordes tidigare denna månad, beskriver hur EU avser att hantera de hot och möjligheter som artificiell intelligens medför.

För första gången på 19 år har utnyttjande av sårbarheter gått om stulna inloggningsuppgifter som den vanligaste ingångsvägen för dataintrång. AI är en av orsakerna till detta.

Artificiell intelligens har blivit det dominerande teknikämnet under de senaste två åren. Det präglar diskussionerna i styrelserummen, investerarmöten, leverantörernas budskap, produktlanseringar och konferensprogram. Varje bransch får höra att AI kommer att förändra hur den bedriver sin verksamhet, konkurrerar och hanterar risker.Cybersäkerhet är inget undantag.

Molnsäkerheten år 2026 präglas av komplexitet.

En simulering kan hjälpa organisationer att testa hur de skulle hantera en allvarlig IKT-relaterad incident innan den inträffar.

Nya rapporter som publicerats av Integrity360:s partners CrowdStrike och Fortinet pekar på ett hotlandskap som alltmer definieras av hastighet, automatisering, AI-aktiverad aktivitet, identitetsmissbruk, molnexploatering och angripare som rör sig över endpoints, nätverk, SaaS-applikationer och molninfrastruktur.

Världsmästerskapet i fotboll är i full gång och Sverige är med i leken, vilket ger fans över hela landet massor att följa under turneringens gång. Från anställda som kollar matchprogrammet under arbetsdagen till organisationer som kör kundkampanjer, gästfrihetsaktiviteter och internt engagemang kring tävlingen – den här spänningen skapar också en perfekt öppning för cyberbrottslingar. Medan uppmärksamheten är riktad mot Sveriges prestationer och dramatiken på planen, utnyttjar angripare evenemangets brådska, känslor och omfattning med phishing-mejl, falska biljett erbjudanden, bedrägliga streamingslänkar, resebedrägerier och kampanjer där de utger sig för att vara varumärken.

När 2026 närmar sig halvtid har cyberattacker orsakat stora störningar, exponerat känsliga uppgifter och riktat in sig på några av de system som organisationer är mest beroende av. I år har vi sett uppmärksammade attacker som påverkat myndighetsdata, kritisk infrastruktur, sjukvårdsteknik, utbildningsplattformar och leveranskedjor för programvara. Från destruktiv cyberaktivitet och molnbaserade intrång till attacker mot OT och verktyg med öppen källkod är trenden tydlig: cyberrisken är här för att stanna och utvecklas ständigt.

NIS2 har trätt i kraft och organisationer i hela Europa möter nu högre förväntningar på riskhantering, motståndskraft, incidenthantering och säkerhet i leveranskedjan när det gäller cybersäkerhet.

För många organisationer har standardsvaret på frågan "Hur ofta ska vi genomföra ett penetrationstest?" traditionellt varit enkelt: en gång om året. År 2026 är det svaret inte längre tillräckligt.

I takt med att företag blir alltmer beroende av teknik har behovet av robusta säkerhetsåtgärder blivit viktigare än någonsin. Eftersom cyberbrottsligheten inte visar några tecken på att avta måste organisationerna vidta proaktiva åtgärder för att skydda sina data och system från illasinnade hotaktörer .