Insights

Artificiell intelligens integreras i allt högre grad i affärsverksamheten, beslutsprocesserna och kundinteraktionerna. Detta skapar tydliga möjligheter för effektivitet och innovation, men det medför också en ny komplexitet, särskilt när det gäller styrning, säkerhet och efterlevnad.

För många organisationer i Europa har NIS2-förberedelserna varit en strategisk diskussion snarare än en operativ prioritering. Detta är på väg att förändras.

När en cyberincident inträffar är den första frågan som organisationer ofta ställer sig "vem är ansvarig?". Den viktigaste frågan är dock "vem är ansvarig?".

Med NIS2-direktivet nu i kraft i stora delar av EU står energi- och tillverkningsorganisationer inför verkligheten av ett mycket striktare cybersäkerhetsramverk. De flesta medlemsländer har införlivat direktivet i sin nationella lagstiftning, men med olika definitioner, rapporteringstidslinjer och revisionskrav. Denna lapptäcke av regler innebär att företag som verkar i flera jurisdiktioner måste hantera olika skyldigheter samtidigt – en utmaning som redan överraskat vissa organisationer. 

Hotlandskapet inom cybersäkerhet har aldrig varit mer komplext. Angripare skannar ständigt efter svagheter, utnyttjar förbisedda tillgångar och riktar in sig både på teknik och människor. För organisationer handlar breach ready inte längre om att enbart reagera när en incident inträffar. Det handlar om att på ett proaktivt sätt förstå, övervaka och hantera attack surface så att riskerna kan reduceras innan de utnyttjas.

I takt med att distansarbete stadigt har blivit normen efter pandemin blir det allt tydligare att många organisationer inte lyckas upprätthålla en effektiv datasäkerhet. Kärnan i detta problem är bristen på åtkomstkontroller för data.

Företagens attackytor växer snabbare än vad de flesta team kan hantera. Internetexponerade tjänster implementeras i hybrida molnmiljöer, äldre system finns kvar av affärsskäl och integrationer med tredje part ökar exponeringen ytterligare. Samtidigt kräver styrelser och tillsynsmyndigheter tydligare bevis på att riskerna förstås och hanteras, i enlighet med ramverk som ISO 27001, PCI DSS, DORA och NIS2. Lägg till överbelastade team, eftersläpning av patchar och larmtrötthet, och det blir lätt att missa svagheter i perimetern – just där angripare oftast börjar. En bedömning av externa sårbarheter i infrastrukturen åtgärdar denna synlighetslucka genom att fokusera på de system som angripare ser först.

Cybersäkerhet är inte längre ett område enbart för stora företag. Även små och medelstora företag (SMF) är i dag måltavlor för cyberkriminella. Med en växande användning av digitala verktyg, molntjänster och distansarbete har attackytan för SMF ökat dramatiskt.
Tyvärr saknar många mindre företag interna resurser för att hantera dagens hotbild på ett effektivt sätt. Detta gör dem sårbara för dataintrång, ransomware-attacker och regelefterlevnadssanktioner. I detta blogginlägg går vi igenom de största cybersäkerhetsutmaningarna för SMF år 2025, föreslår praktiska lösningar för att minska risker och förklarar hur Integrity360:s tjänster kan hjälpa till att stärka företagets säkerhetsarbete.

Bland de många standarder och regler som utformats för att skydda data, utmärker sig Payment Card Industry Data Security Standard (PCI DSS) som ett avgörande ramverk – särskilt inom finanssektorn. Men varför är PCI DSS så viktigt?

Att förstå hela din attackyta är avgörande. Attackytan omfattar alla potentiella ingångspunkter som en cyberbrottsling kan utnyttja för att få obehörig åtkomst till dina system. I takt med att företag blir alltmer beroende av digital infrastruktur växer både komplexiteten och omfattningen av deras attackyta, vilket gör dem mer sårbara för cyberattacker. Här är hur du kan förstå och hantera hela din attackyta med Integrity360.