Insights

Världsmästerskapet i fotboll är i full gång och Sverige är med i leken, vilket ger fans över hela landet massor att följa under turneringens gång. Från anställda som kollar matchprogrammet under arbetsdagen till organisationer som kör kundkampanjer, gästfrihetsaktiviteter och internt engagemang kring tävlingen – den här spänningen skapar också en perfekt öppning för cyberbrottslingar. Medan uppmärksamheten är riktad mot Sveriges prestationer och dramatiken på planen, utnyttjar angripare evenemangets brådska, känslor och omfattning med phishing-mejl, falska biljett erbjudanden, bedrägliga streamingslänkar, resebedrägerier och kampanjer där de utger sig för att vara varumärken.

Stockholm, 16 juni 2026 - Post-kvantsäkerhet har snabbt blivit en av de mest omdiskuterade frågorna inom cybersäkerhet. Samtidigt står många organisationer inför ett dilemma: de förväntas förbereda sig för framtiden utan att fullt ut ha kontroll över dagens riskbild.

När 2026 närmar sig halvtid har cyberattacker orsakat stora störningar, exponerat känsliga uppgifter och riktat in sig på några av de system som organisationer är mest beroende av. I år har vi sett uppmärksammade attacker som påverkat myndighetsdata, kritisk infrastruktur, sjukvårdsteknik, utbildningsplattformar och leveranskedjor för programvara. Från destruktiv cyberaktivitet och molnbaserade intrång till attacker mot OT och verktyg med öppen källkod är trenden tydlig: cyberrisken är här för att stanna och utvecklas ständigt.

NIS2 har trätt i kraft och organisationer i hela Europa möter nu högre förväntningar på riskhantering, motståndskraft, incidenthantering och säkerhet i leveranskedjan när det gäller cybersäkerhet.

För många organisationer har standardsvaret på frågan "Hur ofta ska vi genomföra ett penetrationstest?" traditionellt varit enkelt: en gång om året. År 2026 är det svaret inte längre tillräckligt.

I takt med att företag blir alltmer beroende av teknik har behovet av robusta säkerhetsåtgärder blivit viktigare än någonsin. Eftersom cyberbrottsligheten inte visar några tecken på att avta måste organisationerna vidta proaktiva åtgärder för att skydda sina data och system från illasinnade hotaktörer .

Ankomsten av Mythos AI har utlöst en intensiv debatt i hela cybersäkerhetsbranschen. Från säkerhetsforskare till mainstreammedia har diskussionen pendlat mellan fascination och rädsla till likgiltighet, och vissa har sagt att vi alla har sett en sådan hype förut.

För många organisationer i Sverige har MDR blivit en nödvändig investering i cybersäkerhet, i takt med att företagen fortsätter att påskynda den digitala omställningen samtidigt som de ställs inför allt mer sofistikerade cyberhot. Fördelarna är övertygande: kontinuerlig övervakning, snabbare hotdetektering, expertledda utredningar och responskapacitet dygnet runt utan den operativa bördan som det innebär att driva ett stort internt SOC.

Artificiell intelligens integreras i allt högre grad i affärsverksamheten, beslutsprocesserna och kundinteraktionerna. Detta skapar tydliga möjligheter för effektivitet och innovation, men det medför också en ny komplexitet, särskilt när det gäller styrning, säkerhet och efterlevnad.

Organisationer inom alla branscher och sektorer satsar på att införa AI-agenter. De får höra att de kan arbeta snabbare, automatisera och sänka kostnaderna. Leverantörerna lanserar idén om intelligenta digitala medarbetare som kan fatta beslut och slutföra uppgifter i snabb takt och med mycket liten mänsklig inblandning.

Managed Detection and Response är en av de största och mest kritiska cybersäkerhetsinvesteringarna som en organisation kan göra.

För många organisationer i Europa har NIS2-förberedelserna varit en strategisk diskussion snarare än en operativ prioritering. Detta är på väg att förändras.