Insights

Ett tyskt dotterbolag till en av våra kunder hade under sex månader brutit mot NIS2. Ingen inom koncernen kände till detta. Programmet pågick, styrgruppen rapporterade att allt var i ordning och styrelsen hade informerats två gånger.

Varje oktober uppmärksammar organisationer och privatpersoner världen över ”Cybersecurity Awareness Month” – en möjlighet att stärka cyberförsvaret och skapa säkrare vardagsvanor.

Cybersäkerheten byggde tidigare på en tydligt avgränsad säkerhetsgräns. Organisationer skyddade sina kontor, nätverk och datacenter genom att kontrollera vad som fick komma in eller lämna dem. Den modellen har förändrats i och med molntjänster, distansarbete, SaaS-applikationer, mobila enheter, åtkomst från tredje part och artificiell intelligens.

För organisationer som utarbetar en AI-strategi för hela företaget är det avgörande att se bortom gränssnittet. Ledare måste förstå skillnaden mellan en AI-modell, den applikation som omger den och de agenter som kan vidta åtgärder på modellens vägnar.

Identity Security Posture Management (ISPM) är ett ramverk för cybersäkerhet som är utformat för att kontinuerligt utvärdera, övervaka och förbättra hur organisationer skyddar digitala identiteter i hela sin IT-miljö.

Den nya verksamheten Identity Services samlar över 90 specialister i en tid då mänskliga identiteter, maskinidentiteter och AI-identiteter utgör en allt viktigare angreppsyta.

Valet av rätt partner för säkerhetstestning kan avgöra hur väl din organisation klarar av hot i verkligheten. Integrity360 hjälper organisationer att utvärdera och stärka sina skyddsåtgärder genom CREST-ackrediterade utvärderingar som är skräddarsydda för komplexa nätverk med flera miljöer.

När organisationer tänker på dataintrång riktas ofta uppmärksamheten mot angripare som utnyttjar sårbarheter, stjäl inloggningsuppgifter eller skaffar sig tillgång till...

Artificiell intelligens har förändrat hastigheten, omfattningen och komplexiteten hos cyberrisker. Angripare kan använda AI för att automatisera rekognosering, upptäcka sårbarheter, utveckla övertygande social engineering-kampanjer och påskynda delar av attackprocessen. Samtidigt inför organisationer generativa och agentbaserade AI-system som kan få tillgång till känslig data, affärsapplikationer och kritiska arbetsflöden.

Cyberattacker mot energisektorn begränsar sig inte längre till datastöld, utpressning med ransomware eller störningar i kontorssystem. Angriparna riktar i allt högre grad in sig på den operativa tekniken som styr elproduktion, överföring och distribution, vilket skapar risk för fysiska störningar, skador på utrustning, säkerhetsincidenter och försörjningsavbrott.

De senaste cyberattackerna mot stora detaljhandelsföretag har stört onlineförsäljningen, försenat leveranser, påverkat tillgången på produkter, läckt kunduppgifter och tvingat företagen att koppla bort kritiska system från nätet. För organisationer som bedriver verksamhet i stor skala kan till och med ett relativt kort avbrott få betydande ekonomiska och operativa konsekvenser.

I de flesta efterlevnadskalendrar anges att lagen om cyberresiliens träder i kraft i december 2027. Det är då förordningens centrala bestämmelser börjar gälla: inbyggd säkerhet, teknisk dokumentation, bedömning av överensstämmelse och CE-märkning.