Artificiell intelligens har snabbt gått från experimentell teknik till en affärskritisk funktion. På bara tre år har 78 % av organisationerna tagit i bruk AI för minst en affärsprocess, och 84 % av vd:arna planerar att öka sina investeringar under 2025. Mot denna bakgrund har Europeiska unionen infört världens första heltäckande regelverk för AI – EU AI Act. 

Förordningen är ett avgörande steg för att balansera innovation och ansvar och ger den juridiska grunden för hur AI-system utvecklas, sätts på marknaden och styrs. Den stärker direkt förtroendet för organisationer och ett ansvarsfullt användande. För företag innebär detta både utmaningar och möjligheter: de som agerar nu kan göra efterlevnad till en konkurrensfördel, medan de som inte gör det riskerar sanktionsavgifter på upp till 35 miljoner euro eller 7 % av den globala omsättningen. 

Vad är eu ai act och varför spelar den roll 

EU AI Act reglerar hur AI-system utformas, släpps på marknaden och används inom EU, med extraterritoriell räckvidd när deras resultat används i unionen. Den kompletterar dataskyddsförordningen (GDPR): GDPR styr laglig behandling av personuppgifter, medan AI-förordningen styr AI-systemets livscykel – datakvalitet, dokumentation, mänsklig övervakning, robusthet, transparens och uppföljning efter marknadslansering. I praktiken behöver de flesta organisationer visa efterlevnad av båda när AI behandlar personuppgifter. 

”EU AI Act kräver att organisationer säkerställer att personalen har en tillräcklig nivå av AI-kunskap, med hänsyn till teknisk kompetens, erfarenhet och i vilket sammanhang AI används. Medarbetare behöver förstå vad AI är, hur de specifika systemen de använder fungerar, vilka möjligheter och risker som finns, och vilka juridiska och etiska konsekvenser som följer,” säger Richard Ford, CTO på Integrity360. 

För att göra detta operativt, erbjud rollbaserade utbildningsprogram i AI-kunskap till alla intressenter och säkerställ en tydlig förståelse för etiska, juridiska och operativa risker. 

AI-förordningen trädde i kraft den 1 augusti 2024. Förbud mot användningsfall med oacceptabel risk började gälla den 2 februari 2025. Bredare skyldigheter fasas in från och med den 2 augusti 2026 och vissa krav för högrisk­system löper vidare mot 2027. Använd den aktuella tiden till att bygga inventarier, kontroller, tester och bevisning så att ni är revisionsredo när tillsynen skärps. 

Oacceptabel och hög risk: vad omfattas 

Oacceptabel risk (helt förbjudet) 
Följande tillämpningar är förbjudna: 
• Kognitivt och beteendemässigt manipulativ AI riktad mot personer eller särskilt sårbara grupper, till exempel en röststyrd leksak som uppmuntrar farligt beteende hos barn 
• Social poängsättning som klassificerar människor utifrån beteende, socioekonomisk status eller personliga egenskaper 
• Biometrisk identifiering och kategorisering av personer 
• Biometrisk identifiering i realtid och på distans i offentliga miljöer, såsom ansiktsigenkänning 

Undantagen för brottsbekämpande myndigheter är snäva. Fjärrbiometrisk identifiering i realtid kan tillåtas endast i ett begränsat antal allvarliga fall. Fjärrbiometrisk identifiering i efterhand får användas för att lagföra grova brott och endast efter domstolsprövning. 
digital strategi 

Ett exempel: ett system för känsloigenkänning i realtid av anställda som övervakar ansikten, röster, meddelanden och biometriska data för att härleda känslotillstånd under arbetet, vilket väcker betydande frågor om integritet, träffsäkerhet och bias. 

Hög risk (strikt reglerat) 

Högrisk­system är de som kan påverka säkerhet eller grundläggande rättigheter negativt. De delas in i två grupper: 

• AI i produkter som omfattas av EU:s produktsäkerhetslagstiftning, till exempel leksaker, flyg, fordon, medicinteknik och hissar
• AI i specifika områden som måste registreras i en EU-databas: drift av kritisk infrastruktur; utbildning och yrkesutbildning; anställning, arbetsledning och tillgång till egenföretagande; tillgång till väsentliga privata och offentliga tjänster och förmåner; brottsbekämpning; migration, asyl och gränskontroll; samt stöd vid juridisk tolkning och rättstillämpning

Alla högrisk­system kräver livscykelkontroller och ska bedömas före marknadslansering och fortlöpande under hela drifttiden. Enskilda personer kan lämna klagomål till nationella tillsynsmyndigheter. 

Övriga riskkategorier: 

Begränsad risk: AI som utlöser grundläggande transparenskrav – till exempel att informera användare om att de interagerar med AI och märka AI-genererat eller manipulerat innehåll (som chatbots och deepfakes) – utan tyngre krav på överensstämmelse eller registrering. 

Minimal risk: AI med försumbar påverkan – som skräppostfilter eller enkla rekommendationssystem – omfattas inte av ytterligare rättsliga skyldigheter enligt förordningen, även om leverantörer uppmuntras att följa frivilliga uppförandekoder och god

Jämförelse med globala angreppssätt 

Globalt sätter EU riktmärket medan andra jurisdiktioner rör sig mot interoperabilitet snarare än strikt likvärdighet. Storbritannien föredrar för närvarande en principbaserad, tillsynsdriven modell. USA är fortsatt en blandning av federala riktlinjer, myndighetsåtgärder och delstatslagar. För multinationella företag som hanterar EU-medborgares data är det enklast att konvergera mot kontroller som är anpassade till AI-förordningen. 

Förbered din organisation för efterlevnad 

Förberedelser börjar med synlighet. Identifiera var AI används i verksamheten, kartlägg dataflöden och bedöm riskexponering. Starka datastyrnings­rutiner – inklusive dataklassificering, spårning av livscykel och tredjeparts­assurance – är avgörande. 

Lika viktigt är förmågan att visa förklarbarhet och ansvarstagande. Det kräver investeringar i AI-observerbarhet som kan följa modellprestanda, upptäcka bias och logga beslutsprocesser. Åtgärderna stödjer både regelefterlevnad och innovation genom att hjälpa team att förstå hur och varför AI-system beter sig som de gör. 

Integrera efterlevnad i den bredare säkerhetsstrategin. Identitetshantering, åtkomstkontroll och försörjningskedjans säkerhet är centrala för att skydda AI-driften. Samarbeta med experter för att genomföra beredskapsbedömningar som linjerar styrmodellerna med ett snabbt föränderligt regelverk. 

Förtroende, datastyrning och identitetssäkerhet 

Förtroende är licensen att skala. Förordningen bygger in förtroende genom transparens, tillsyn och marknadsövervakning. I praktiken betyder det: 
• datastyrning: lagliga källor och licenser, kvalitetsregler, bias-kontroller, spårbarhet från inläsning till inferens och bevarande­policyer som matchar syftet 
• identitet och åtkomst: stark autentisering, minsta möjliga behörighet till modeller, dataset och pipelines samt manipulationssäkra loggar 
• mänsklig övervakning: tydliga interventionspunkter, eskaleringsvägar och mandat att pausa eller rulla tillbaka modeller när risktrösklar passeras 

Var iso/iec 42001 passar in 

ISO/IEC 42001 är ledningssystemstandarden för AI. Den omsätter policys i praktik genom att definiera omfattning, roller och kontroller – på liknande sätt som ISO 27001 gör för informationssäkerhet. ISO 42001 ger en ram för att hantera AI-risker, vilket hjälper organisationer att uppfylla EU AI Act genom att skapa nödvändig infrastruktur för dokumentation, riskbedömning och transparens. 

I praktiken ger ett AI-ledningssystem enligt 42001: en inventering av AI-användningar mappade mot risk; dokumenterad datalinje och kvalitetskontroller; model cards och release-grindar; planer för mänsklig övervakning; uppföljning efter lansering; samt reviderbara register över incidenter och korrigerande åtgärder. 

Skaffa en konkurrensfördel 

Även om efterlevnad först kan uppfattas som en kostnad ger förberedelse inför EU AI Act en strategisk fördel. Företag som kan visa upp ansvarsfull AI-praxis får ett tydligt differentieringsvärde, särskilt i branscher där transparens och etiska normer är kritiska. 

Att bygga en kultur av ansvar minskar inte bara sanktionsrisken utan driver också innovation. Adaptiv styrning, AI-observerbarhet i realtid och kontinuerliga förbättringscykler gör det möjligt att skala AI säkert och med självförtroende. 

I en tid där AI driver konkurrenskraften kommer den som är redo för regleringen att ligga före. EU Data and AI Act är inte bara ett juridiskt krav; det är en ram för förtroende, innovation och ett ansvarsfullt utvecklande av artificiell intelligens. 

Hur integrity360 kan hjälpa 

Bedömning av ai-beredskap 
Vi utvärderar er AI-miljö mot AI-förordningen, kartlägger risker och tar fram en prioriterad åtgärdsplan med tydligt ansvar. 

Styrning, risk och efterlevnad 
Vi designar och implementerar ett ramverk för AI-riskhantering, harmoniserat med era befintliga processer för säkerhet, integritet och SDLC. Det omfattar policyer, kontroller, evidensplaner och playbooks. 

Datastyrning och identitetssäkerhet 
Vi klassificerar data, definierar spårbarhet och bevarande samt stärker åtkomsten till modeller, dataset, verktyg och pipelines med robusta identitetskontroller. 

Tredjeparts- och leverantörssäkring 
Vi katalogiserar leverantörer och modeller, inför avtalsklausuler som är anpassade till förordningen och etablerar löpande assurance. 

Om din organisation behöver stöd för att försvara sig mot AI-relaterade hot och uppfylla EU AI Act, kontakta experterna på Integrity360.